Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

144.6m FM

Vad viskar makthavarens radgivare i dag till fursten

opinion

Ett femtiotal personer deltog i Sim o s seminarium hos SNS om behovet av och utformningen av mediegranskning utifrån den färska boken Vem granskar granskarna. Björn Häger var moderator. Han inledde med en berättelse om hur Näringslivets Mediainstitut, NMI, på talet bidrog till att punktera Konsumentekot med en kritisk rapport om påstådd dioxinhalt i glass.

Janerik Larsson, som var NMIs chef, svarade senare på seminariet att det viktiga med NMI inte var de enskilda projekten, utan vetskapen hos medierna att vem som helst av dem hädanefter kunde bli granskad. Nils Hanson, Uppdrag granskningunderströk det positiva åtminstone efteråt med att bli granskad.

Om jesperstromback

Så var det med Mediemagasinets granskning av Uppdrag granskning som ledde till nya och skarpare kvalitetssäkrande rutiner. Mats Olin, Timbro Medieinstitut, argumenterade för skarpare utslag från Granskningsnämnden för radio och tv, samt för möjligheter för organisationer och företag att anmäla publicitetsskador till Pressens opinionsnämnd. Britta Lejon, ordförande för fackförbundet ST och tidigare demokratiminister, manade till granskning av mediemakten.

En makt som hon inte var säker på att medierna själva förstår och erkänner. Rättelser smusslas för ofta undan och ger ingen riktig upprättelse åt den som orättmätigt drabbats ansåg Britta Lejon. Lars Truedson, Mediernaförklarade hur redaktionen arbetar. Man har i princip tre arbetsdagar på sig till att fördjupa det man kommit Vad viskar makthavarens radgivare i dag till fursten till är veckans viktigaste mediehändelse.

Medieforskaren Maria Edström förklarade och försvarade Granskningsnämndens sätt att hantera inslag, delvis i polemik med Mats Olins inlägg tidigare. Hon argumenterade också för att mediegranskning bör omfatta mer än journalistik; mediernas aktivititer och inflytande är bredare än så. Sändningstillståndets stadgande om granskning av makten och SVTs förmåga till genomslag borde göra ett sådant program självklart. SVT granskas Vad viskar makthavarens radgivare i dag till fursten så många andra att företaget inte prioriterat att själv bidra till en sådan granskning.

Jan Axelsson välkomnade förslag utifrån för ett program som granskar såväl traditionella som sociala medier med startpunkt år Programmet var uppdelat i tre paneler med tre personer i varje panel. Jag deltog själv i en av dem och gav dels en historisk bakgrund till mediegranskningens framväxt, och dels en redogörelse för Sim o s funktion som en mediegranskande och mediedebatterande mötesplats för medier, forskning, beslutsfattare och medieanvändare.

Seminariet avslutades med en allmän diskussion, där bland annat behovet av tydligare upprättelse betonades. Andra ämnen var en samlad medieetisk nämnd, samspelet med sociala medier, vad ett mediegranskande program i SVT borde ta upp och betydelsen av brittiska Leveson-kommissionens kommande rapport.

Timbro Medieinstitut skriver om seminariet här. SVTs invit till mediegranskande programmakare behandlas av Journalisten och Medievärlden. Jan Axelsson uppmanade alla med programidéer rörande mediegranskning att sända dem till programbeställaren Helena Olsson på SVT.

Hon refererar till det inlägg jag skrev häromdagen på svd. Så långt är allt gott och väl. Jag kanske uttryckte mig oklart i mitt inlägg, men jag avsåg naturligtvis inte att ett mediemagasin i SVT främst skulle ägna sig åt att granska SVT. Att jag gick in i detalj på det forna Mediemagasinets granskning av SVTs Uppdrag granskning var för att det utgör ett så instruktivt exempel på betydelsen av god mediegranskning — ett exempel som inte är allmänt känt och som förtjänar att spridas.

Ett exempel dessutom på att det visst är möjligt för journalister att granska journalister, något som ibland använts som argument mot mediegranskning i medier. Att jag framhöll SVTs tyngd för dagordning och debatt var för att understryka behovet av att använda denna arena för att granska hela medievärlden — inte för att skapa det permanenta magasinet Granska Uppdrag granskning.

Det är tråkigt att det tydligen dröjer till innan ett nytt mediemagasin kan bli verkligt — nio år efter det förra — men det är glädjande att diskussionen nu intensifierats och att konkreta programförslag efterfrågas. Mediedagarna i Göteborg och Gräv 13 som samlokaliseras nästa år kommer båda att ta upp behovet av kvalificerad mediegranskning.

Åtskilligt har hänt under de snart 25 år som den här artikelserien omfattar. Samhället och maktutövningen har fortsatt att förändras från en nationell korporativ miljö med starka remissorgan till en mer internationellt inriktad arena med ökat utrymme för snabbfotade lobbyister. För medierna märks motstridiga tendenser; några pekar mot en stärkt ställning, andra mot minskad makt för medierna. Nätets betydelse, mediekonsumtionens förändring och medielogikens utveckling är några faktorer som påverkar behovet och utformningen Vad viskar makthavarens radgivare i dag till fursten mediegranskningen.

Internet ger läsare-lyssnare-tittare-användare möjligheter till en bred informations- och åsiktsinhämtning, även utanför de traditionella medierna. Användaren kan själv dela och kontrollera många av de traditionella mediernas källor. Användarna får möjlighet att kritisera och sinsemellan diskutera redaktionernas rapportering, prioritering, etik och vinkel.

De kan se vad redaktionerna väljer — och vad de väljer bort. Utrymmet för jämförande mediegranskning växer. Detta är en oerhörd förändring mot tidigare. Även om enskildheter har varit möjliga så har det skett mer isolerat och i mycket mindre skala. Utvecklingen medför att medieredaktionerna tappar en del av sitt monopol och sitt tolkningsföreträde medan användarnas och källornas ställning stärks. Makthavarna har bättre förutsättningar att bemöta mediernas granskning i dag än i går. Det finns i dag helt enkelt fler kanaler att tillgå och större möjligheter att själv etablera önskad bild.

Värdet av att ställa upp när medierna kallar blir allt mindre, värdet av att kommunicera via egna kanaler blir allt större. Medierna är fortfarande attraktiva för källorna så länge de har högre trovärdighet än källorna själva, medför större nytta, har större spridning och åstadkommer ett tyngre genomslag i dagsdebatten.

Medierna har förstås också fördelar att vinna av utvecklingen på nätet. Det kan bli lättare att hitta faktaunderlag, källor, exempel, trender och sociala snackisar. Det finns möjligheter för en redaktion att öka sin trovärdighet genom att vara öppen och genomskinlig vad gäller prioriteringar, upplägg, vinkel och avsikt.

En reell möjlighet att dra nytta av debattsajten Newsmills slogan i den dagliga verksamheten: Våra läsare vet mer än vi. Dialog och samarbete crowd-sourcing är ett exempel för att förbättra sin rapportering och granskning. Ändrade läsvanor har lett till lägre upplagor för dagspressen. På drygt 20 år har den dagliga upplagan minskat med en tredjedel; från 4,9 miljoner exemplar till 3, 3 miljoner Störst tapp har kvällspressen haft — en halvering av upplagan.

Morgontidningarna har minskat med 25 procent. Annonseringen i dagspressen har stagnerat och dagspressens andel av de totala reklamintäkterna har minskat kraftigt. Lägre intäkter har lett till bantade redaktioner, färre specialreportrar inom redaktionerna och färre utrikeskorrespondenter stationerade utomlands ett undantag är Sveriges Radio.

Oron för kvaliteten på mediernas rapportering ökar — även bland källor inom politik och näringsliv.

HUR FÅR GENOM UT SAMT...

Går vi mot ökad förflackning och fördumning? Detta är visserligen en ständigt närvarande oro i mediekritikens historia, men ibland likväl en realitet.

Blir det lättare för charlataner att få utrymme i medierna? Kan konkurrenterna få fördelar? Minskar integriteten och motståndskraften inom medierna mot att ryckas med i drev- och pr-kampanjer? En oro över bevakningens kvalitet kan motivera såväl ökat handfast stöd för kvalitetsrapportering som ökat behov av mediegranskning och mediekunskap. Medielogikens utgångspunkt är att det finns ett överskott av information i relation till ett underskott av uppmärksamhet.

En statsvetare som studerat informationsresursernas expansion inom regeringskansliet gör en jämförelse:. Regeringskansliet försöker att i möjligaste mån vara den aktör som själv sätter agendan. Det finns medieforskare med hypoteser som går ut på att färre täta band mellan medieägare och samhällstoppar ger ett ökat utrymme för en närgången bevakning av de senare.

Medielogiken kan medföra att granskningar av politiska skandaler ibland som drev inriktas på personfrågor mer än på politiska strukturfrågor. Dagens Nyheters granskning av Carema, Sveriges Vad viskar makthavarens radgivare i dag till fursten undersökning av Transportstyrelsens sjösäkerhetsinsspektioner och Svenska Dagbladets problematisering av myndigheternas åtgärder i samband med fågelinfluensan är dock färska exempel för att all granskning inte är personcentrerad.

Fler belägg finns i den här listan över större redaktionella satsningar. Men medielogikens traditionella metoder, Vad viskar makthavarens radgivare i dag till fursten av nya metoder och medielogikens etiska konsekvenser behöver ständigt uppmärksammas och diskuteras med hjälp av en livaktig mediegranskning.

Hur ser mediegranskningens infrastruktur ut i dag jämfört med tidigare? Somt har tillkommit till den situation jag beskrev i förra delen  av denna artikelserie, somt har försvunnit.

Logga in på Dagens Nyheter

Mediegranskning och medievärdering sker i kommentarsfält på mediesajter, i fora som Flashbacki Facebookgrupper, på sajter som Newsmill och Second Opinion och i användarnas personliga flöden på den sociala webben.

Drabbande insikter och konstruktiva förslag blandas med återkommande moralismer, välkända i mediekritikens historia.

På Second Opinion har enligt grundarna ca mediegranskande artiklar publicerats sedan startendet innebär i runda slängar tre artiklar "Vad viskar makthavarens radgivare i dag till fursten" arbetsdag. På sajten finns artiklar av tre slag: A skrivna av privatpersoner, B skrivna och finansierade av den egna redaktionen samt C skrivna av konsulter på uppdrag av och finansierade av utomstående företag och organisationer.

Newsmill har förhållandevis stor räckvidd och Second Opinions verksamhet växer, men ännu har inte någon sajt blivit ett samlande nav för mediegranskningen. Under Yrsa Stenius PO-period blev det tydligt att stödet för systemet minskat inom pressen och att huvudmännen inte förmådde samla styrkorna. Det är fortfarande okänt bland allmänheten. Kanske sker en behövlig samling kring en kanalöverbryggande modern Mediernas opinionsnämnd till följd av andra nya samarbetsformer för press, tidskrifter, radio och tv.

Mer effektiv granskning av journalisters arbetsmetoder och av publiceringar på alla mer eller mindre samverkande plattformar behövs. Medierna själva sysselsätter sig numera nästan rutinmässigt med bedömningar av hur olika affärer eller skandaler hanteras av medierna. Minns Aftonbladets Jan Helin, som i del 1  av denna artikelserie citerades på denna punkt; han lyfte fram en växande metadebatt som utmärkande för medieåret Redaktionsledningar har överlag också blivit bättre Vad viskar makthavarens radgivare i dag till fursten att bemöta kritik och delta i debatten.

Det är exempelvis en påtaglig skillnad i radiochefen Mats Svegfors avfärdande av bloggare i Almedalen obetydliga pyjamasfigurer och Medieormens pris till en tråd på Flashback. Men detta är inte hela bilden. Programdirektören Jan Axelsson försvarade sig  med att medierna ändå tas upp i så många olika sammanhang i SVT. Men det är stor skillnad på att spegla den mediedebatt som förs genom att bjuda in gäster till olika soffprogram och på att granska mediernas verksamhet; det som Mediemagasinet gjorde.

Sveriges Radios program Medierna är i dag flaggskeppet inom mediegranskningen, både sett till sin storlek och till sitt innehåll. Medierna är ett vitalt program som väljer egna ämnen och oftast inte nöjer sig med den första försvarslinjen hos dem som kritiseras.

Programmet sekonderas förtjänstfullt av Publiceratsom ofta sprider akademisk och annan mediegranskning vidare; nu senast i form av samtal  med tidigare nämnda forskarna Sigurd Allern och Ester Pollack om deras arbete med politiska skandaler i Norden. Publicistklubben har en ganska livfull verksamhet med regelbundna medieinterna debatter i aktuella ämnen runt om i landet.

Nu ska ordförandeklubban lämnas över till Stina Dabrowski från Ulrika Knutson, om skiftet innebär någon förändring av klubbens verksamhet och synlighet i den allmänna debatten återstår att se. s2 cykel s2 dag s2 daggmask s2 dagvattenbrunn s2 dal s2 dalahäst s2 dallring s2 frågelek s2 fuling s2 fullmäktigesal s2 fundering s2 funk s2 furst s2 furste s2 .

s2 visitering s2 viskning s2 visning s2 visp s2 vissling s2 visualisering s2 vits utskänkningslokal s3 vaccin s3 vaccination s3 vad s3 vadstenahandskrift s3. Makthavarna har bättre förutsättningar att bemöta mediernas granskning i dag än i . Lindberg, A () Vad viskar makthavarens rådgivare i dag till Fursten?.

Idag skrev Anders Lindberg en debattartikel i DN med rubriken ”Vad viskar makthavarens rådgivare idag till Fursten?”. Artikeln handlar om.

MORE: Hjorten besoker mette varje dag

MORE: C d dagens namn 2

MORE: Nadal battre och dag for

Nyhetsflöde