Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

92.8m FM

Han agnade sig at ubatslivet

opinion

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på Chef. Läs mer om hur vi hanterar cookies och personuppgifter här.

Många av oss ägnar arbetslivet...

Om ditt jobb inte existerade, skulle någon sakna det? Han agnade sig at ubatslivet av oss ägnar arbetslivet åt rena struntet, inte minst på chefsnivå. Chef har läst den provocerande boken. T änk att ägna fem av veckans sju dagar åt ett jobb som man i hemlighet vet är meningslöst, o nödigt eller rentav gör världen sämre.

Så fruktansvärt deprimerande och demoraliserande det vore! Ändå är det just så upp till 40 procent av oss upplever våra arbetsliv, inte minst chefer, argu menterar professor David Graeber som är antropolog vid London School of Economics. Fast nästan ingen törs erkänna det. Ja, David Graeber är en provokatör.

Och han står inte oemotsagd. Men han är grundlig och underbygger sina teser med mängder av forskning, historik och en databas med insamlade vittnesmål från hela världen om struntjobbens sociala och psykologiska effekter. I stället måste de låtsas att jobbet har någon sorts mening.

Många förväxlar struntjobb med skitjobb, men det är inte alls samma sak. Dåliga jobb är dåliga för att de är tunga eller innebär hemsk arbetsmiljö eller för att lönen suger, men många Han agnade sig at ubatslivet de jobben behövs verkligen. Faktum är att ju nyttigare ett jobb är för vårt samhälle, desto lägre är ofta lönen. Medan struntjobben å sin sida ofta är högt Han agnade sig at ubatslivet och välbetalda men fullständigt poänglösa.

Jobb som enbart eller till största delen existerar för att få någon högre upp i hierarkin att verka eller känna sig viktig. Exempel på lakej-jobb är assistenter till höga chefer, menar David Graeber och går däremot emot dem som tvärtom hävdar att dessa jobb utgör en förutsättning för höga chefer att kunna vara effektiva i sina uppdrag.

Chefer, inte sällan på mellannivå, som enbart sysslar med att fördela uppgifter till medarbetare som lika gärna kunnat styra upp jobbet själva. I värsta fall uppfinner ordningsmännen nya struntjobb och struntuppgifter. Graeber går därmed ett steg längre gentemot denna grupp chefer som redan är ut—målade som hotade av automationen. Folk vars sysslor tillåter organisationen att hävda att den utför något viktigt som den i praktiken inte gör.

Exempel på avbockarjobb kan vara omfattande kundundersökningar som inte leder någonvart och hamnar i en pärm som ingen läser.

Jobb som skapats på grund av organisatoriska fel, som är ägnade att lösa problem som inte borde finnas eller nödtorftigt skyla över gamla, grundläggande misstag.

Pro grammerare som försöker få inkompatibla datasystem att hjälpligt fungera ihop. Jobb som kräver ett visst mått av aggressivitet, manipulation och trixande, med diskutabel nytta för samhället. Exempelvis telefonförsäljare som prackar på åldringar svindyra långtidsabonnemang på mobiler, menar Graeber. Bland de uppenbara invändningarna mot David Graebers resonemang så här långt finns frågor som: Vem är egentligen han att bestämma vad som är ett nödvändigt jobb? Själv är han alltså antropologiprofessor, något som säkert rätt många är beredda att döma ut som själva definitionen av en poänglös syssla.

Han håller med om att invändningarna är berättigade. Någon helt "Han agnade sig at ubatslivet" sanning om vad som är ett bullshit-jobb finns naturligtvis inte. En tumregel är ändå att föreställa sig vad som skulle hända om vissa yrkesgrupper plötsligt försvann, argumenterar David Graeber. Om det däremot var sophämtarna, sjuksköterskorna, mekanikerna och andra i jämförelse oftast mer lågbetalda yrkesgrupper som gick upp i rök, skulle följderna bli katastrofala. En värld utan lärare eller hamnarbetare skulle upphöra att fungera.

Även en avsaknad av musiker och science fiction-författare skulle göra vår jord till en påtagligt mindre angenäm plats, menar David Graeber. Frågan är då hur så många, med Graebers resonemang, kan uppbära lön för att göra just ingenting när företag och organisationer samtidigt är så inriktade på att spara, slimma och effektivisera?

Professorn och kommendörkaptenen/marinläkaren STEN LAGERSTEDT,...

Och hur det trots alla tekniska landvinningar kan komma sig att den genomsnittliga arbetstiden ökar, snarare än minskar — var det inte meningen att AI och digitalisering skulle ta bort onödiga jobb? I det gamla Sovjet fanns incitament för att skapa jobb som inte behövdes för att uppnå full sysselsättning, det vill säga exakt det som inte sägs kunna hända i en marknads ekonomi.

Jag menar att det i dag finns ett enormt politiskt tryck, från alla håll, på att skapa jobb. Vi har accepterat idén att ju fler jobb vi har, desto bättre. I Sverige har sociologen Roland Paulsen på ett liknande sätt gått till frontalangrepp mot den gängse synen på lönearbete och dömt ut mycket av arbetslivet som torftigt, överskattat och konstlat. Och även om vi skulle acceptera teorin om att ett antal jobb är av bullshit-typ, skulle världen och människorna verkligen bli Han agnade sig at ubatslivet om vi eliminerade dessa jobb över en natt?

David Graeber hör till de som försvarar den enligt nationalekonomerna orealistiska idén om någon typ av grundläggande medborgarlön. Jag förespråkar basinkomst, men systemet behöver inte vara utformat just så. Jag vill bara att människor ska ha möjlighet att själva avgöra hur de vill bidra, och förstås att bullshit-jobben ska bli färre.

Grejen är att vi är så ovana att ha tid till förfogande. F rågan är hur en sådan genomgripande förändring ska kunna genomföras i vår komplexa värld rent praktiskt. David Graeber är övertygad om att människorna med tiden ska inse det perversa i att ägna sig åt poänglösheter under långa arbetsdagar och trösta sig för lidandet med nya Playstation-spel och färdig-sushi på den lilla fritid som blir över, i stället för att gå ner till femtontimmarsvecka och göra något vettigare, eller som han uttrycker det: Skapa ditt konto  enkelt och kostnadsfritt  här, allt som behövs är din mailadress.

Du behöver bara göra det  en gång. Kapitel Han agnade sig at ubatslivet 2 Kapitel 1 Provocerande titel Kapitel 2 Vad är ett nödvändigt jobb? Gör reportage, undersökningar och personporträtt om chefer och livet som chef. Ansvarig för Chefs karriärmaterial. Så läser du vidare: Under talsdepressionen blev han arbetslös och sökte sig till Sunderby R hade svårt att förverkliga sina frihetsdrömmar och finna en plats i arbetsliv och hade sådana små-brukar- och proletärskildringar som han särskilt ägnade sig åt.

Det skulle ske dagen efter hans första nattvardsgång på fjärde söndagen efter påsk.

-nu-finns-en-majoritet-i-regeringspartierna-for-en-forandring-skriver/ 10T+ mp3-stazeni-zdarma.info .

hade han varit ett barn, nu var han en yngling som skulle träda ut i arbetslivet. Rika människor som ägnade sig åt välgörenhet måste väl vara goda och. Hans pappa ägnade sig åt grymma psykningar. Tanken på en sund balans mellan arbetsliv och privatliv framstår som meningslös i sammanhanget. För Musk.

MORE: Johan schuck dags att omprova den statskapitalistiska modellen

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde