Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

94.9m FM

Nya direktiv ska locka varnpliktiga

opinion

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl.

En ny typ av värnplikt...

Majit härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag örn vapenfria värnpliktiga, lag om straff för förbrytelser i tjänsten av vissa vapenfria värnpliktiga samt förordning angående ändrad lydelse av 20 § 1 och 2 mom. Då värnpliktig första gången ingivit ansökning örn vapenfri tjänst, skall han, där han så önskar, vara fri från skyldighet att övas i vapens bruk Nya direktiv ska locka varnpliktiga från Nya direktiv ska locka varnpliktiga bära vapen eller ammunition intill dess Konungen prövat ansökningen.

Lämnas ansökningen utan bifall, skall den vapenfria tjänstgöringen icke tillgodoräknas den värnpliktige såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring. Vapenfri värnpliktig är, där han icke lyder under strafflagen för krigs makten, i fråga örn fel och försummelser med avseende å tjänstgöringen under­ kastad därom i särskild lag givna bestämmelser.

Vad angående övriga värnpliktiga är stadgat skall, där det ej är stridande mot vad i denna lag sägs eller mot föreskrifter, som meddelats med stöd av. Denna lag träder i kraft den 1 aprilfrån och med vilken dag lagen den 12 juni nr örn värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, skall upphöra att gälla.

Jämväl värnpliktiga, vilkas ansökningar örn befrielse på grund av samvetsskäl från värnplikts­ tjänstgöring i vanlig ordning blivit före denna lags ikraftträdande bifallna, skola vara underkastade bestämmelserna i denna lag, dock att dels hittills gällande bestämmelser örn utbildningstiden skola äga tillämpning i fråga örn sådana värnpliktiga, dels ock beslut örn deras tjänstgöring jämlikt 4 § ej är erforderligt, för såvitt Konungen ej finner sådant böra meddelas.

För mindre förseelser i tjänsten må, i stället för straff, varom ovan sagts, såsom tillrättavisning användas:. Tillrättavisning, varom nu är sagt, må ej användas av mer Nya direktiv ska locka varnpliktiga ett slag för samma förseelse eller fel, ej heller tillrättavisning, varom i b förmäles, i något fall så användas, att genom överansträngning eller annan orsak men för den felandes hälsa och tjänstbarhet därav kommer.

Denna lag träder i kraft den 1 aprilfrån och med vilken dag lagen den 12 juni nr örn straff för förbrytelser i tjänsten av vissa värn pliktiga civilarbetare skall upphöra att gälla. Denna förordning träder i kraft den 1 aprildock att för vapenfri värn­ pliktig, vilken jämlikt lagen den 12 juni nr om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, erhållit tillstånd att fullgöra tjänstgöring på sätt angives i § 1 a nämnda lag, den i 20 § 2 mom.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- social- kommunika­ tions- finans- och ecklesiastikdepartementen anför chefen för försvarsdepar­ tementet, statsrådet Sköld:.

Värnpliktig, som på grund av religiös övertygelse eller av annan jämförlig orsak hyser allvarliga samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring i den ordning, värnpliktslagen föreskriver — s. Bestämmel­ ser i ämnet ha meddelats i lagen den 12 juni nr örn värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, ändrad genom lagarna Avse samvetsbetänkligheterna allenast tjänstgöring med vapen, kan den värnpliktige enligt nämnda lag erhålla tillstånd att fullgöra sin tjänstgöring vid krigsmakten utan att övas i vapens bruk eller bära vapen eller ammuni­ tion s.

Avse samvetsbetänkligheterna varje slag av militär tjänstgöring, kan han i stället för sådan tjänstgöring få utföra civilt arbete inom försvarsväsendet eller eljest för statens räkning civilarbetare. Sam­ vetsöm värnpliktig är skyldig att under fredstid tjänstgöra ett antal dagar, som med 90 för vapenvägrare och för civilarbetare överstiger det samman­ lagda antal dagar, varunder tjänstgöring i fredstid enligt § 27 mom.

Förseelser i tjänsten av civilarbetare be­ straffas enligt särskild lag, där ej civilarbetaren jämlikt strafflagen för krigs­ makten lyder under sistnämnda lag.

Vapenvägrare lyder under strafflagen för krigsmakten. Intill år prövades samtliga ansökningar örn tjänstgöring såsom sam- vetsömma av inskrivningsrevisionerna.

Regeringen vill öka antalet värnpliktiga...

Åren och prövades i sam­ band med inskrivningen gjorda ansökningar av inskrivningsrevisionerna, övriga ansökningar av Konungen. Från och med år avgöras — sedan inskriv­ ningsrevisionerna avskaffats genom års värnpliktslag — alla ansökningar av Konungen. Frågan örn samvetsömmas behandling har länge varit föremål för över­ vägande. Sedan års riksdag avlåtit skrivelse i ämnet, utfärdade emellertid Kungl.

Vid ett flertal följande riksdagar väcktes motioner, vari hemställdes att samvetsömma måtte beredas tillfälle att i stället för militär tjänstgöring fullgöra civilt arbete för statens räkning. Motionerna föranledde icke någon åtgärd förrän årdå särskilda sakkunniga tillkallades för att utreda och avgiva förslag angående värnpliktstjänstgöringens ordnande för värnplik­ tiga, vilka hyste religiösa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring.

Utredningen, som icke var enhällig, föreslog en lagstiftning, som i stort sett överensstämde med de principer, för vilka cirkuläret av år gav uttryck. År tillkom den första Nya direktiv ska locka varnpliktiga i ämnet. Lagen var av provisorisk karaktär och gällde till och med årdå ny lag utfärdades.

Nya direktiv ska locka varnpliktiga års lag kunde värnpliktig, som hyste allvarliga på religiös över­ tygelse grundade samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring i vanlig ordning, erhålla tillstånd antingen att tjänstgöra vid krigsmakten utan att övas i vapens bruk eller bära vapen eller ammunition, eller att utföra civilt arbete för statens räkning.

Enligt års lag, som i denna del fortfarande gäller, kan grunden för undantagstillstånd vara, förutom religiös övertygelse, annan därmed jämförlig orsak, s.

I ett flertal motioner, senast vid års lagtima riksdag, har hemställts, att lagens tillämpningsområde måtte in­ skränkas att avse allenast religiösa samvetsbetänkligheter. Genom en vid års lagtima riksdag företagen lagändring har i års lag vidtagits bland annat den ändringen, att civilt arbete kan åläggas såväl inom försvarsväsendet som eljest för statens räkning.

Antalet samvetsömma värnpliktiga utgjorde den 31 december 10, De flesta av dem ha under längre eller kortare perioder varit inkallade till tjänstgöring i anledning av rådande förstärkta försvarsberedskap. Vapen- vägrarna ha tjänstgjort såsom handräckning vid truppförbanden. Civilarbe­ tarna ha använts till arbeten av olika slag inom och utom försvarsväsendet.

Ett antal civilarbetare ha erhållit utbildning i brandtjänst. Vid den tid då lagstiftningen om samvetsömma värnpliktiga tillkom syntes det naturligt att betrakta dessa spörsmål mot bakgrunden av den fredliga ut­ veckling man då emotsåg. Detta betraktelsesätt blev också avgörande vid ut­ formningen av lagreglerna. Senare lagändringar ha ej rubbat detta grunddrag i lagstiftningen. Nya direktiv ska locka varnpliktiga anförande till statsrådsprotokollet den 30 augusti framhöll jag, att anledning syntes föreligga att "Nya direktiv ska locka varnpliktiga" frågan örn revision av denna lagstift­ ning med aktgivande på de Nya direktiv ska locka varnpliktiga, vilka kunde beräknas råda i krigstid.

De sakkunniga — års utredning angående samvetsömma värnpliktiga —- lia den 18 mars avgivit betänkande med förslag till lag örn vapenfria värnpliktiga samt förslag till lag örn straff för förbrytelser i tjänsten av vissa vapenfria värnpliktiga jämte vissa tillämpningsförfattningar statens off.

Lagförslagen, i vilka åtskilliga ändringar av mig nedan föreslås, torde få såsom bilaga C och D fogas till detta protokoll. Utlåtanden över de sakkunnigas förslag ha infordrats från överbefälhavaren, arméchefen, marinchefen, chefen för flygvapnet och flygförvaltningen, armé­ förvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse, marinförvaltningen, Överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser, medicinalstyrelsen, luftskydds- inspektionen, vattenfallsstyrelsen, statens brandskola, statskontoret, riks­ antikvarieämbetet, samtliga domkapitel, universitetskanslersämbetet efter hörande av Uppsala universitets drätselnämnd, domänstyrelsen, skogsstyrel­ sen, statens arbetsmarknadskommission samt års hemortsförsvarssak- kunniga, varjämte riksdagens militieombudsman, svenska brandskyddsför­ eningen, svenska brandkårernas riksförbund, svenska brandbefälsföreningen, svenska stadsförbundet, landskommunernas förbund samt frikyrkliga sam- arbetskommittén beretts tillfälle att över betänkandet avgiva yttranden.

Yttrandena innebära i det väsentliga tillstyrkande av de framlagda för­ slagen. Där i det följande ej annat särskilt angivits, ha de sakkunnigas för­ slag i remisserna antingen tillstyrkts eller lämnats utan erinran. De sakkunniga erinra, att det under avsevärd tid varit i lagstiftningen erkänt, att samvetsfriheten i viss utsträckning borde respekteras, då det gällde fullgörande av den allmänna värnplikten.

Hur långt man härutinnan kunde sträcka sig hade vid olika tider bedömts olika. Det moderna krigets art gjorde det emellertid nödvändigt att Nya direktiv ska locka varnpliktiga tid förbereda de olika krigsupp- gifterna för att, såsom det i direktiven uttrycktes, i ett kritiskt läge improvisationer icke skulle behöva tillgripas. Även örn man i lagstift­ ningen skulle taga något mindre hänsyn till samvetsbetänkligheter mot en eller annan form av tjänstgöring än som till äventyrs kunde vara möjligt under fredliga förhållanden, skulle det vara till ojämförligt större skada för de samvetsömma, örn man under krig nödgades taga dem,i anspråk för andra uppgifter än dem, för vilka de förut avsetts.

Man torde nämligen kunna utgå från att personliga samvetsskäl icke kunde påräkna synnerlig hänsyn vid en omprövning av de samvetsömmas förhållanden i samband med ett krigsutbrott. Den år under spända utrikespolitiska förhållanden genomförda lag­ ändring, enligt vilken civilarbetare kunde sysselsättas inom försvarsväsendet, hade icke inneburit någon avvikelse från den princip, för vilken års lag gåve uttryck, nämligen hänsyn inom rimliga gränser till samvetsskäl.

Lagstift­ ningen vore ett uttryck för en kompromiss mellan två intressen, nämligen sam­.

ska den utvalda gruppen kallas...

Såsom ett exempel på det etiskt oförsvarliga må nämnas, att värnpliktiga förklarat sig ämna Nya direktiv ska locka varnpliktiga att ägna en sårad soldat vård under den motiveringen att de, örn de lyckades rädda honom till livet, möjligen kunde sätta honom i stånd att ånyo tjänstgöra inom krigsmakten.

De valda exemplen torde klargöra hurusom, hur än gränsen dragés för statens hänsynstagande till motvilja mot det ena eller andra yttre tecknet å sam­ hörighet med försvarsmakten, det kommer att finnas de, som anse sig böra gå över gränsen.

Rent logiskt kan en medborgare icke undandraga sig med­ verkan i någon form vid försvaret av samhället med mindre han ställer sig helt utanför detsamma. Möjlighet att taga hänsyn till alla de skiftningar i samvetsömheten, som gå utöver vägran att utsläcka liv, torde näppeligen förefinnas.

I direktiven för utredningen har ifrågasatts, huruvida någon anledning finnes att i lagstiftningen skilja mellan olika grader av samvetsömhet. De sakkunniga besvara denna fråga nekande. Rätten att av samvetsskäl slippa bruka vapen bör bibehållas i lagen men icke någon rätt att undandraga sig att i annan form medverka till samhällets försvar.

Staten bör utgå ifrån att den, som på grund av samvetsskäl vunnit befrielse från att bära vapen, skall med största villighet fullgöra varje av syftet att hjälpa medmänniskor eller skydda egendom präglad uppgift, vilken klädsel eller yttre ram i övrigt denna verksamhet än må hava. De sakkunniga föreslå i enlighet härmed, att den i nuvarande lagstiftning gjorda uppdelningen på civilarbetare och s. För dessa båda kategorier värnpliktiga har sedan länge även Nya direktiv ska locka varnpliktiga officiellt skriftspråk använts den sammanfattande benämningen sam- vetsömma, som emellertid icke återfinnes i lagen.

Uttrycket i fråga bör, enligt de sakkunnigas mening, icke legaliseras.

Läs mer om Nya värnplikten...

Det ger intryck av att samvetena hos den ojämförligt största delen av våra värnpliktiga, den som utan inskränkning fullgör den tjänstgöring, värnpliktslagen föreskriver, skulle vara mindre vakna än hos dem, som pretendera på undantagsställning.

Uttrycket »vapenvägrare», som jämväl, ehuru icke använt i lagtexten, vunnit burskap, är enligt de sak­ kunnigas mening lika förkastligt.

Det för tanken på att en vägran skulle vara något för staten godtagbart såsom grund för undantagsställning. I syfte att giva ett otvetydigt uttryck för att undantagsställningen i fråga är beroende på ett av staten i laga ordning givet medgivande föreslå do sakkunniga att ifrågavarande kategori värnpliktiga skola i lagen betecknas såsom vapenfria värnpliktiga. Ur principiell synpunkt ha betänkligheter mot de sakkunnigas förslag framförts endast av överbefälhavaren och arméchefen.

Därest en sådan lagstiftning ändock ansåges vara berättigad, måste bestäm­ melserna så utformas, att missbruk förhindrades och antalet vapenfria så långt möjligt begränsades. En begränsning vore ur försvarets synpunkt så mycket angelägnare som en grundprincip för vår försvarsordning måste vara det fulla uttagandet av landets hela värnkraft och därjämte befolkningsstatistiken för de närmaste decennierna utvisade en stalie successiv minskning av års­.

Visar det sig i tillämpningen att samvetsskäl åberopas och respekteras i sådan omfattning att försvarets effektivitet sättes i fara Nya direktiv ska locka varnpliktiga en för tung börda lägges på dem, som för­ behållslöst fullgöra sin skyldighet beträffande rikets väpnade försvar, måste enligt min mening frågan örn undantagslagstiftningens fortsatta bestånd upptagas till Nya direktiv ska locka varnpliktiga övervägande.

I princip har jag intet att erinra mot de sakkunnigas uppfattning att an­ ledning icke längre föreligger att göra skillnad mellan civilarbetare och vapen- vägrare. Till frågan under vilka betingelser befrielse från egentlig värnplikts­ tjänstgöring bör kunna erhållas och örn de arbetsuppgifter, de sålunda be­ friade böra erhålla, återkommer jag i det följande. I likhet med de sakkunniga föreslår jag, att ifrågavarande kategori värn­ pliktiga hädanefter betecknas såsom vapenfria värnpliktiga och använder i det följande som regel denna benämning.

Frågan örn preciseringen av de förutsättningar, under vilka befrielse från egentlig värnpliktstjänstgöring kan erhållas, har även tidigare vid behand­ lingen av förevarande lagstiftningsfråga varit föremål för "Nya direktiv ska locka varnpliktiga" uppmärk­ samhet. Beträffande de överväganden, som lett fram till den nuvarande lydel­ sen av hithörande lagrum, och de yrkanden, som tid efter annan framställts i ämnet, torde få hänvisas till betänkandet sid.

Såsom förutsättning för sådan befrielse uppställes, såsom av det redan sagda framgår, i nu gällande lagstiftning att den värnpliktige på grund av religiös övertygelse eller annan jämförlig orsak hyser allvarliga samvetsbe­ tänkligheter mot värnpliktstjänstgöring i den ordning, värnpliktslagen före­ skriver. De samvetsbetänkligheter, vilka i gällande lag karakteriserats såsom med religiös övertygelse jämförlig orsak, pläga betecknas etiska betänkligheter.

Utredningsmännen erinra, att yrkanden upprepade gånger framställts om borttagande av etiska betänkligheter såsom grund för tjänstgöring såsom vapenfri. Anledningen härtill torde, framhålla de sakkunniga, ha varit far­ hågor för att under dessa Nya direktiv ska locka varnpliktiga lättare än under religiösa Nya direktiv ska locka varnpliktiga dölja sig alle­ handa ovidkommande motiv.

Härom ha de sakkunniga vidare yttrat följande:. De sakkunniga hava bildat sig den uppfattningen av de erfarenheter, som gjorts av arbetsledare och andra, som haft att taga befattning med samvets- ömma värnpliktiga under deras tjänstgöring, att dessa farhågor icke varit grundlösa. Omdömena örn de etiskt samvetsömma och deras sätt att fatta.

Handlade veder­ börande i denna situation mot sitt samvete uppstode samvetsnöd. Avsikten med den undantagsställning, lagstiftningen gåve möjlighet att bereda vissa personer i förhållande till värnpliktens fullgörande, borde enligt de sakkun­ nigas mening vara att förhindra, att sådan samvetskonflikt eller samvetsnöd uppkomme och icke allenast att undanröja vissa betänkligheter, även därest de vore av allvarlig art.

De sakkunniga hade därför övervägt jämväl att före­ slå, att lagen borde givas det innehåll, att för undantagsställning skulle krävas, att värnpliktens fullgörande i vanlig ordning skulle hos vederbörande föranleda uppkomsten av en samvetskonflikt, vars tvångsvisa lösande skulle föranleda samvetsnöd.

Ehuru de sakkunniga avstått från att föreslå ändring i den defi­ nition, som vunnit burskap, hade de sakkunniga velat giva uttryck för vilken innebörd som, enligt deras mening, i förevarande sammanhang borde givas åt begreppet allvarliga samvetsbetänkligheter. Arméchefen — som vitsordar att antalet etiskt samvetsömma under senare år starkt nedgått i antal — befarar, att en återgång Nya direktiv ska locka varnpliktiga fredliga förhållanden skulle medföra en stegring av den propaganda, som ansåges ha orsakat den etiska samvetsömheten.

På denna grund kunde chefen för armén icke till­ styrka förslaget att etiska skäl skulle kunna föranleda tjänstgöring såsom vapenfri värnpliktig. Överståthållarämbetet anser, att av lagtexten borde framgå, att en ound­ gänglig förutsättning för tillstånd till vapenfri tjänst vore varaktigheten i samvetsövertygelsen.

Ämbetet, som funné att de sakkunniga klart påvisat att orden allvarliga samvetsbetänkligheter icke exakt uttryckte vad som avsåges, ifrågasätter, huruvida man icke nu, då en helt ny lag utarbetades, borde söka finna ord, som tydligare gåve uttryck för lagens mening.

Länsstyrelsen i Kristianstads län ifrågasätter starkt, huruvida etiska sam­ vetsbetänkligheter borde godtagas såsom grund för vapenfri tjänst samt vidare huruvida lagen borde vara tillämplig jämväl å den kategori av reli­ giösa samvetsömma, vars medlemmar såsom tillhörande sådana sekter eller sammanslutningar som exempelvis »Jehovas vittnen», fribaptisterna och sjuridedagsadventisterna syntes vara notoriska värnpliktsvägrare.

Det skulle enligt länsstyrelsernas uppfattning vara till fördel örn de sakkunnigas uppfattning av innebörden av begreppet kommit till uttryck i lagtexten. Utredningsmännen lia för sin del utgått från att sådan. Mot denna bestämning synes intet vara att i och för sig erinra. Det förtydligandet synes dock vara på sin plats, att den som anser sig berättigad, kanske till och med förpliktad, att använda vapen för att främja sina egna, sin grupps eller sin sekts mål men hyser betänkligheter mot att använda vapen till försvar för samhället, icke bör åtnjuta dess respekt för betänkligheter mot värnpliktstjänstgöring.

Åsikter om Totalförsvaret och Polisen

Risken att behöva göra den nya "lumpen" mot sin vilja är liten. Hittills har försvaret bara lyckats locka omkring 2 till dagens Nya direktiv ska locka varnpliktiga militära grundutbildning Hela tanken är att de värnpliktiga ska vilja vara kvar.

Det tror Mattias Geving (S) om förbifartsprojektet efter de nya direktiven om miljöanalys. årige Pavel Grudinin kallas för en ”kapitalistisk kommunist” som ska locka nya anhängare och dessutom modernisera partiet. Första terminens utbildning syftar mot att man ska han en sådan.

Livgardet byter då namn till Svea Livgarde och den nya Livbataljonen utbildar Värnpliktiga. men för att vuxna inte ska lockas att använda barn för att utföra terrorbrott. ” tydligt vad regeringen vill att vi ska åstadkomma” samt att direktiven.

MORE: Danska katoliker utreder overgrepp

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde